Först, vatteninnehållet
Eftersom marmor är ett mycket absorberande ämne, absorberar det fukt i luften under staplingsprocessen och ökar sitt fuktinnehåll. Därför har fuktinnehållet i marmor ingen effekt på dess egen kvalitet, men kunden av linja ya uzalishaji wa makaa ya mkaa kräver att fuktinnehållet i kol ska vara så lågt som möjligt för att förbättra dess ekonomiska värde. Generellt sett är fuktinnehållet i det nyutgivna kolet mindre än 3%.
För det andra, den flyktiga fraktionen (flyktigt innehåll)
Mängden flyktiga ämnen beror på karboniseringstemperaturen. Beroende på tillämpningen kan vi bränna låg- eller medeltemperaturkol eller bränna högtemperaturkol. De flyktiga ämnena av CO, CO2, H2, CH4 och gasformiga kolhydrater som frigörs av den förstnämnda under högtemperaturkalcinering är vanligtvis 12-20%. De ovan nämnda flyktiga ämnena som frigörs av högtemperaturkol är små, och deras innehåll är vanligtvis mindre än 5%.
För det tredje, ashaltigheten (aska innehåll)
Majivu ni nyenzo nyeupe au nyekundu inayobaki baada ya mkaa wote kuchomwa, ambayo ndiyo tunayoita majivu. Ukubwa wake unaathiri moja kwa moja matumizi na thamani ya kiuchumi ya mkaa. Kwa mfano, majani, ganda la mpunga na vitu kama hivyo vina kiasi kikubwa cha majivu, na si rahisi kutenganishwa wakati wa kuchoma, na kusababisha joto la chini wakati wa kuchoma, ambalo halifai kwa maisha ya watu na mkaa wa viwandani. Bila shaka, watu wanataka majivu ya mkaa kuwa madogo kadri iwezekanavyo ili kupanua matumizi yake.
Yaliyomo ya majivu ya makaa ya mawe yatatofautiana kulingana na mchakato na joto la mchakato wa kaboni. Hata hivyo, kwa upande wa miti au mabaki yake, tofauti katika majivu baada ya uundaji wa kaboni si kubwa. Kwa ujumla, chini ya hali zilizotajwa hapo juu, makaa ya mawe yanayowaka katika msitu wa majani mapana yana kiwango kikubwa zaidi kuliko msitu wa miongoni. Na malighafi yenye uwiano mkubwa wa gome inachomwa. Majivu ya makaa ya mawe pia ni makubwa zaidi. Majivu ya makaa ya mawe ya kawaida yako kati ya 1 na 4%.
För det fjärde, kolinnehåll
In content av kol i kol varierar med sorten av råmaterialet och kolsyretemperaturen. Generellt har hårda träslag högre kolinnehåll än träslagen av tät ved som poppel och paulownia vid samma kolsyretemperatur. Kolinnehållet av samma råmaterial vid hög temperatur är högre än vid låg temperatur. Generellt är kolinnehållet i kol mindre än 75%. Vi tar tall som exempel. När kolsyretemperaturen når 380 °C är kolinnehållet 76%. När temperaturen når 500 °C når kolinnehållet 85%. När temperaturen når 600-700 °C är kolinnehållet 92%.
Fem, värme
Energian som frigörs per kilogram kol under vissa förhållanden anges av Dhaka. Kalorivärdet för kol har en direkt relation till karboniseringstemperaturen och hålltiden. Under samma karboniseringstemperatur och hålltid är kalorivärdet för kol av olika råmaterial också olika. Generellt gäller att ju högre karboniseringstemperatur, ju längre hålltid, ju större kolinnehåll, desto högre är kalorivärdet naturligtvis. När karboniseringstemperaturen är mindre än 450 °C ligger kalorivärdet för kol gjort av trä och dess hörnskrot vanligtvis mellan 6500 och 7000 kcal/kg, och kalorivärdet för halm och ris-skal kol ligger vanligtvis runt 6000 kcal/kg. När karboniseringstemperaturen är över 600 °C kan kalorivärdet för kol gjort av ovanstående material ökas med 500 till 1000 kcal.